Just nu genomför vi förbättringar uppdateringar av denna denna webbplats och störningar kan därför förekomma.

Kriminella grupperingar och individer använder i allt större uträckning öppna offentliga register för att kartlägga sina motståndare och planera brott. Med hjälp av dessa register kan de utöva utpressning mot företag och familjer och dessutom planera brott som exempelvis ID-stölder och telefonbedrägerier. Är det inte dags att vi öppnar ögonen för nackdelarna med all denna öppenhet?

Offentlighetsprincipen, fördelar och nackdelar

Det svenska samhället präglas av öppenhet, vare sig det gäller frihet att uttrycka sig eller frihet att ta del av information.

Den svenska offentlighetsprincipen är ett exempel på den svenska öppenheten. Den ger allmänhet och massmedier stor och effektiv insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Offentlighetsprincipen står inskriven i tryckfrihetsförordningen och innebär att var och en kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling.

I stort sett har offentlighetsprincipen och det öppna umgänget mellan medborgare och stat tjänat det svenska samhället väl. Öppenheten har varit en bidragande orsak i utvecklingen av vårt demokratiska och förhållandevis jämlika samhälle samtidigt som den också skyddat mot utbredd korruption. Den har dessutom blivit till en svensk ”exportvara”, en del av den svenska modellen och politiska kulturen som vi gärna pratar högt om och vill påverka andra att ta efter.

Men den offentlighetsprincip som vi vant oss vid växte fram i ett samhälle som var helt annorlunda än dagens. Nu lever vi i en alltmer globaliserad värld, där kapital, varor och tjänster transporteras mellan nationer i en tidigare aldrig skådad omfattning. Även brottsligheten rör sig i allt större utsträckning över nationsgränserna. De nationella brottsgrupperingarna har fått sällskap av internationella kriminella organisationer, de ökade flyktingströmmarna har dessutom gett visst fotfäste åt nya typer av kriminella gängbildningar och även en parallell rättsskipning som förlitar sig på uppgörelser och hämnd i stället för inblandning av samhällets egen ordningsmakt.

Öppna data och öppna register utnyttjas av kriminella

En logisk följd av offentlighetsprincipen är också de många öppna registren. Den öppenhet som under lång tid gagnat det svenska samhället har blivit ett av den organiserade brottslighetens allra främsta verktyg vid planeringen och genomförandet av brott.

Det är idag fullt möjligt för en aktör, exempelvis ett företag, att begära ut information ur alla öppna register elektroniskt och sedan bygga en databas som kan analyseras i realtid, alla tänkbara affärsmöjligheter som hittas kan sedan säljas till högstbjudande. 

De kriminella nätverken har i princip samma möjlighet! Många av nätverken är resursstarka och har skaffat sig den kunskap och de resurser som krävs för att planlägga olika typer av brott som baserar sig på ett smart utnyttjande av den stora mängden öppen information. Brotten utförs sedan av ligorna eller nätverken eller som samarbeten mellan personer i olika kriminella grupperingar. Nya typer av kriminalitet har skapats med hjälp av den svenska öppenheten och ger stora inkomster till de kriminella nätverken.

I stort sett alla sektorer inom samhället har register som är öppna. Det handlar om rena personuppgifter (personnummer, namn, adress, ålder, civilstånd), uppgifter om arbetsgivare, fordonsägande, inkomst med mera. Öppna register finns hos Försäkringskassan, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen, CSN, Kronofogden, Transportstyrelsen, kommunerna, landstingen och många andra. Ofta är registren helt gratis och sökbara för vem som helst, i andra fall är de tillgängliga mot en mindre avgift på en webbsida som erbjuder informationen via en sökbar databas. Ofta räcker det med att kombinera uppgifter ur ett par arkiv för att i detalj kunna planera ett tillvägagångssätt för ett brott.

Exempel på brott

Ett brott som bara är möjligt tack vare denna öppenhet är ID-kapningar. Brottet inleds med att den kriminelle får tillgång till någons personnummer. Eftersom personnumret är en offentlig uppgift är det ofta väldigt enkelt att komma över. Ett annat sätt att komma över någons personnummer är att den kriminelle beställer handlingar i en persons namn och sedan vittjar postlådan dit handlingarna skickas för att komma åt den personliga informationen. Därefter kan bedragaren beställa kreditkort, handla varor mot faktura, teckna telefonabonnemang, ja till och med ta blanco-lån i den ID-kapade personens namn. 2015 anmäldes 85 000 ID-kapningar!

Andra brott som är möjliga på grund av den svenska öppenheten är de ständigt återkommande telefonbedrägerierna. Ett exempel från senare år är det bedrägeri som riktades mot äldre skogsägare. Den kriminelle har via offentliga register sammanställt en lista över personer i en viss ålder som äger skogs- eller jordbruksmark, de betraktas därmed i juridisk mening som företagare och har inte samma ångerrätt som en privatperson. Personerna kontaktas och övertygas (läs: övertalas eller luras) till att investera i olika typer av produkter och tjänster. Köpet kan sedan inte hävas.

I ett annat bedrägeri har de kriminella via offentliga register letat fram personer i 80-årsåldern. Via ytterligare ett öppet register har de tagit reda på vilka telefonoperatörer personerna har. Personerna har därefter ringts upp, ett förtroende skapas eftersom uppringningen faktiskt tycks ske från rätt telefonbolag. Personerna har sedan erbjudits olika påhittade produkter och tjänster som pensionärsrabatter och en möjlighet att få pengar tillbaka. Till sist har den uppringde lurats att med bankdosa eller mobilt bank-id bekräfta köpet. Härigenom får bedragarna en “kopia” av personens bank-id och kontot kan tömmas på pengar. En person blev av med drygt 550 000 kronor.

Ytterligare exempel på brott som blir möjliga tack vare den rådande öppenheten är hot och utpressning. De kriminella vet vem du är gift med, vem du bor ihop med, de vet namnet på dina barn, vilken skola de går till, vilken bil du kör.

Problemets vidd blir riktigt tydlig när man adderar det faktum att polisen sällan har resurser, tid eller organisatorisk kraft att utreda alla de anmälningar som görs. Ofta möts den brottsutsatte av orden ”åtalet läggs ned, eftersom brott inte kan styrkas”.

En förändring är nödvändig

Offentliga register och offentlighetsprincip har genom historien definitivt varit till gagn för Sverige. De har varit en hävstång för utvecklingen av demokratin och den vid en internationell jämförelse stora jämlikhet som finns i Sverige på många olika områden, inte bara ekonomiskt. Men idag är nackdelarna minst lika tydliga som fördelarna.

Det har ställts en del politiska krav på att denna öppenhet ska beskäras, men det tycks fortfarande saknas riktig politisk vilja och handlingskraft att börja begränsa öppenheten. Det är nämligen ställt utom allt tvivel att vi nått den punkt där denna öppenhet inte längre tjänar oss som förr utan istället främjar krafter som vill vårt samhälle och dess medborgare illa.

Vi hoppas därför på en rejäl och seriös diskussion som på allvar lyfter frågan om att begränsa den öppna tillgången till offentliga register och rekommenderar att de bara ska vara tillgängliga för vissa yrkesgrupper som journalister och kreditinstitut. Kanske bör det också finnas en möjlighet för den enskilde medborgaren att själv bestämma över hur den personliga informationen hanteras. Kanske bör en enskild person ha rätt att motsätta sig den idag i stort sett helt öppna publiceringen av personuppgifter såsom personnummer, namn, ålder, adress och annat? Det utlovade förbättrade samarbetet mellan myndigheter för att angripa de kriminella nätverken är givetvis ett steg i rätt riktning. Men det är ändå bara ett myrsteg. Kampen mot organiserad brottslighet kräver att basen för en stor del av dess inkomstbringande brottsliga verksamhet rycks undan. Detta borde vara en angelägenhet för politiker och makthavare i ett demokratiskt samhälle som tar medborgarnas önskan om säkerhet och frihet från brott på allvar!