Just nu genomför vi förbättringar uppdateringar av denna denna webbplats och störningar kan därför förekomma.

Sverige är ett av de länder i världen där kontanter blir allt mindre viktiga, och där kortbetalningar sakta men säkert har börjat ta över som den betalningsmetod som föredras av både företag och enskilda individer. I och med denna trend så har en utredning dragits igång där Riksbanken har börjat titta på för- och nackdelar med införsel av så kallade e-kronor, eller elektronisk valuta som det också kallas, men något beslut har ännu inte fattats då det är många faktorer som måste övervägas. Trots detta så börjar det nu förekomma rapporter om individer som har mottagit mail där de erbjudits att köpa e-kronor – en bluff, för att lura godtrogna personer på pengar.

Vad är är e-kronor?

Elektronisk och digital valuta, samt e-kronor, är alla benämningar på samma moderna fenomen; och är en form av digital ersättning eller komplement för kontanter, där det är staten som garanterar värdet på de elektroniska pengarna. Det handlar alltså om att ta den digitala utvecklingen ännu längre, och att erbjuda det svenska folket ett alternativ till kortbetalningar nu när vanlig kontanthantering allt mer minskar.

Tanken är också att e-kronan skulle se till att allmänheten inte blir helt beroende av hur marknaden ser ut och förändras, och inte heller av affärsbanksvaluta. Om man jämför med 1950-talet, där 10% av BNP motsvarades av kontanter, så är skillnaden fascinerande stor då kontanter idag endast motsvarar 1,5%.

E-kronor är inte nödvändigtvis samma sak som så kallade kryptotillgångar, som exempelvis Bitcoin, utan skulle mest troligt komma att ha samma värde som vanliga sedlar och mynt. Just Bitcoin kan istället räknas som någon typ av finansiella resurser eller tillgångar, med ett mer ostabilt värde, och även om det är svårt att säga säkert hur e-kronorna skulle komma att fungera i nuläget, så skulle de mest troligt vara mer lika vanliga och fysiska pengar (kontanter).

Cecilia Skingsly höll ett uppmärksammat tal i november 2016, gällande Riksbankens ståndpunkt och funderingar kring en eventuell e-valuta, och en kort tid därefter så presenterades en plan för hur detta skulle kunna komma att se ut. Detta ligger dock än så länge endast i planeringsstadiet, och även efter att ett beslut tas så återstår många steg innan e-kronor i Sverige kan bli verklighet.

Falsk information på webb och sociala medier

Denna lilla detalj tycks dock inte stoppa de som vill lura åt sig en slant på olagligt vis, och det har alltså börjat dyka upp diverse erbjudanden online om att köpa något som i själva verket inte finns ännu. Det handlar alltså om konton på sociala medier som Facebook, Instagram, SnapChat och Twitter, där man erbjuds förmånliga inköp av e-kronor och elektronisk valuta, och för de som kanske inte känner till att detta i nuläget inte existerar i Sverige så kan det vara lätt att bli lurad.

Det finns många fördelar med både internet och sociala medieplattformar, men lättheten att sprida falsk information är inte en av dem. Det gäller att dubbelkolla sådant som man hittar på exempelvis Facebook och jämföra det man läser med pålitliga källor, då man annars enkelt kan råka sprida vidare en osanning eller falla offer för en bluff.

Åtgärder

Det kan vara svårt för myndigheter att hinna med att kontrollera all den information som idag trängs på nätet, något som resulterar i att många lurendrejare kommer undan med pengar från intet ont anande köpare; som precis som i fallet med falska e-kronor trodde sig göra ett riktigt super-köp eller kanske till och med sitt livs affär. Vissa myndigheter använder sig av extern hjälp för att spåra och hitta de personer som ligger bakom denna typ av svindlerier, något som ofta är nödvändigt för att kunna få fast de som luras via nätet.

Nätbrott och bedrägerier på internet prioriteras inte lika högt som exempelvis våldsbrott som misshandel och mord, men med rätt hjälp så är det faktiskt möjligt att hitta den person, de personer eller den organisationen som ligger bakom. Expertis, teknisk utrustning och kontakter krävs i de flesta fall, men sanningen är den att alla – inklusive de oärliga – lämnar spår efter sig i cybervärlden, något som gör det möjligt för en professionell spaningsexpert att hitta dem. Det är nödvändigt att vidta åtgärder i situationer som denna; dels för att skydda befolkningen från svindleri, men också för att markera för förövare och potentiella förövare att de kommer att åka dit för sina lagbrott.

Just i fråga om e-kronor så är det relativt intressant att de ännu inte existerar, och trots det så är lurendrejeriet redan igång. Det gäller att vara smart, kolla upp information, dubbelkolla en extra gång samt att våga tvivla på den informationen man får, och att komma ihåg att om något låter för bra för att vara sant, ja då är det antagligen det.